OK, jag tänker göra ett seriöst försök. Återkommer.
(editerar löpdande)
1. Spellbound. Jaha. Ett intro på 4½ minut som borde ha varit 1 minut eftersom det bara är samma sak som repeteras. Mixen är ju KROSSAD till döds, det är därför hihaten sticker ut så innihelvete.
2. High compression fugue. Haha...
Om titeln anspelar på produktionen i stort så får han ett poäng för självironi. Men vafan, är det ett intro till alltså?
3. Repent. Där kom sången. Jag tycker prodden egentligen är ett mycket mer allvarligt problem än att Yng sjunger själv. Jag gillade aldrig Rippers sång och tycker detta är ett litet litet steg uppåt faktiskt. Ingen märkvärdig låt dock.
4. Let sleeping dogs lie. Blues-lasse, med lika mycket reverb som kompression här. Rätt ok låt tror jag, men lite för likformig? Plus att jag tycker jag känner igen den från Magnum Opus eller plattan före, vad den nu heter.
5. Majestic 12 Suite 1, 2 & 3. Låter ungefär som förväntat med tanke på titeln. Lustigt nog låter trummorna ännu värre nu, lyssna på överhänget, cymbalerna swishar och swoshar frenetiskt, och vinner med råge kampen över hihaten. Stackars Putte, det var nog inte så här han tänkt sig att det skulle låta.
Nu kom mellanpartiet med akustiska gitarrer, strax efter 6 minuter. BORDE man som producent inte kunna höra att det knäpper och smäller i gitarrljudet på grund av att det är så hårt komprimerat?
Äh, orkar inte skriva mer om det inte kommer nåt som kraftigt avviker från det som framgått ovan...